Sidor

torsdag 21 april 2011

One-piece of my mind

One-piece  ökenmodell
På 1990-talet var "kulturkrock" ett av de vanligast förekommande orden i media. Det innebar, då i alla fall, att vår midsommar totalt skar sig mot de nya influenserna. Ibland kunde en kebab istället för sill, vara en kulturkrock.

Så tänkte vi då.
Tack, för att tiden ändå går framåt...


Säger man, och andas ut. Men är det verkligen så enkelt?
Ni som läser mina krönikor, vet det självklara svaret på den. Nej, det är alltså inte.

För det uppstår nya krockar hela tiden. Men något har ändrats. Något är annorlunda.

Förr i tiden innebar en kulturkrock, att två världar möttes, men inte riktigt kom överens. Ungefär som när man välter med cykeln och åker med huvudet före in i en vägg.
Det gör ont. För dig, alltså. Inte för väggen. Väggen ser likadan ut som innan.
Men dagens kulturkrockar kan mer liknas med två kolliderande tåg som, när röken lagt sig, på något sätt har tvinnats ihop. Metallen från det ena tåget är nu en integrerad del av stolsstoppningen i det andra.
Och i det efterföljande kaoset, vet ingen längre på vilket tåg de satt från början, eller ens vart de var på väg.

Exempelvis talas det mycket i Europa om burka.   Och debatten handlar mycket om förbudet mot dem.
Burka är, för den som missat det, ett heltäckande plagg, som döljer hela kroppen, och huvudet.Varför vill då allt fler européer ha ett förbud mot burka?

Burka  Streetmodell
För många anses den symbolisera att religiöst förtryck av kvinnor. Andra tycker att det är obehagligt med någon som döljer hela sitt utseende. Andra vill helt enkelt stämma i bäcken mot islams eventuella frammarsch i Europa.

Här hemma, i Sverige, pratar vi mest om kvinnans egen fria vilja. Det så kallade feministiska perspektivet.
Vi kan helt enkelt inte begripa varför någon frivilligt väljer att klä sig i heltäckande tygstycken.
Vi tycker det är jättemärkligt att någon inte vill visa upp sig, att göra sig till att få svassa lite.

Själv tror jag inte på ett generellt förbud. Men jag hävdar att det finns vissa yrken, i vilka det inverkar menligt på utövandet, om ansiktet döljs. Så som lärare, läkare, psykologer och handlare i "beg. bil"- branschen.

För vissa kan jag till och med kämpa för ett burka-påbud. Jag ska inte hänga ut någon med namn, då jag tycker att nya partiledare förtjänar en chans att göra bort sig på egen hand först. Men den nya ledaren för ett av sveriges största partier har ett utseende som gör mig tveksam till om jag ens skulle köpa en begagnad kvällstidning av mannen.

Maggie I one-piece sedan förra seklet
Men nog om det. Kulturkrock var det.

Vi anser helt enkelt att det står i strid med vår västerländska livsstil att klä sig i tält.
Eller? Njaaaa.....
Uppenbarligen inte.

För samma människor som vill förbjuda burkan, då den speglar förtryck av den fria människan, är också de som ivrigast förespråkar den senaste trenden - one-piece.

One-piece, för den oinvigde, är helt enkelt sparkdräkt för vuxna. En stor tygbit, som döljer hela kroppen, och med huva så att man kan skyla ansiktet.

Nej, man ser helt enkelt inte klok ut i den.
Men mode är det. Tydligen.

Senast i förrgår såg jag en ung man iförd detta plagg. Han klev in på pizzerian där jag åt lunch.
Och han så så nöjd ut. Tillfredsställd. Ja, nästan lite religiös.
Att han såg ut som en Adidas-designad säck Bintje, verkade inte bekomma honom det minsta. Tvärtom.
Hela världen skulle få dela hans glädje, över hans odelade plagg.

Kulturkrock, som sagt.
I ena vågskålen, förtryck. I den andra, high-fashion.

One-piece   Rekommenderad
Kommer one-piece att inräknas, när burkaförbudet eventuellt kommer? i så fall är jag benägen att kompromissa med mina övertygelser, och rösta ja, till förslaget.


 Min gode vän och kollega, Magnus G bergström, har även han åsikter i ämnet.

Gå hem och klä på dig, slashas...






1 kommentar:

Kommentar