Kungaparet uttalar sig om populärlitteraturens stora fenomen - "Millenium-trilogin" av Stieg Larsson.
Det kan knappast ha undgått någon vilken enorm succé de tre böckerna om Lisbeth Salander har blivit, både i Sverige och internationellt.
Och därför är det kanske inte så konstigt att kungaparet får frågan om böckerna, under ett besök i Polen.
Men skönlitteratur är varken en Saab eller ett Jas Gripenplan. Och därför har kungaparet inte för avsikt att tala väl om Stieg Larssons verk.
Men det beror inte på att kungen inte har läst böckerna, för det har han uppenbarligen. Och han verkar inte road. Snarare oroad. Och förbryllad.
-Jag vet inte vad jag ska säga. Men jag är förvånad över att han har fått en sådan framgång. Det kanske beror på att Sverige inte tidigare har associerats med en sådan kriminell värld som Larsson skriver om. Jag är inte glad eftersom Larssons böcker är hemska snarare än glädjefulla, säger kungen enligt Gazeta Wyborcza.
Kungen har alltså ett flertal åsikter och teorier, den ena roligare än den andra.
Han anser till exempel att det är märkligt att en författare når framgång med att skriva deckare. Låt oss då göra klart för oss att det är betydligt fler som hellre läser en deckare av John Grisham, än maler igenom "Flundran" av Günther Grass. Kanske inte för det litterära värdet, men för att de vill ha lite spänning. Det är samma mekanismer som gör att en actionrulle med Tom Cruise går bättre på bio, än den där dokumentären om blomkålsodlaren i Urgistsan...
Han anser för övrigt att det är jättetråkigt att Larssons böcker är hemska, och inte fyllda av kärleksbudskap och gullegull... Kanske kungen hellre hade sett en roman om lyckliga prinsessor, som ständigt valsar runt bland designerbutikerna på Östermalm och i New York? All litteratur kanske bara borde ta upp oförargliga ämnen som inte kan väcka andra associationer än total lycka? Vilken fantastiskt kulturskatt vi då skulle få.
Han kan inte heller tro att Sverige associerats med sådan kriminalitet, såsom den beskrivs av Larsson, tidigare. Ja, det kanske beror på vem man frågar. Och i vilket sammanhang.
Kungaparet känner inte igen sig i den bild som Larsson ger av Sverige. NO SHIT??
Det är att konstatera det jävligt uppenbara, att kungaparet omöjligt kan känna igen sig. De bor inte i Sverige. De bor i en skyddad enklav, kallad hovet. I denna enklav finns naturligtvis inte de människor som vi hittar i Larssons böcker, och knappast de miljöer som beskrivs heller. Och någon problematik med våldsbrottslingar ute på Drottningholm, torde väl vara begränsad till någon fotboll som rullat ner i den konstgjorda sjön...
Kära Carl Gustaf och Silvia, ni kanske ska låta bli att uttala er i frågor som ni omöjligen kan ha tillräckligt mycket insyn i. Verkligheten, råkar vara en sådan.
Vi andra, vi som faktiskt bor här ute i Sverige, vi kan mycket väl relatera till Larssons böcker, för vi ser våld och "det där hemska Sverige" så gott som dagligen.
De allra flesta har inte råd att springa i dyra butiker, eller dricka champagne på en tisdag, eller få sitt bröllop bekostat av skattebetalarna. Deras värld är slitsam, smutsig, och ibland mycket otrevlig. I den världen existerar mördare, pedofiler och våldtäktsmän. Ja, precis som i Larssons böcker.
Det vill säga att verkligheten skiljer sig markant från Er, kära kungafamilj. Ni lever i en skyddad verkstad, och bara stundtals gör ni studiebesök. Och då bara på planerade platser, som fått god tid på sig att städa och förbereda sig, så att de kan visa upp det ni vill se.
För jag tror det är det det handlar om. Ni VILL inte se. Ni vill inte veta. Ni nöjer er med ert filtrerade medieflöde, och blixtvisiter på något barnsjukhus. För den riktiga verkligheten är inte så där rosenskimrande som det anstår folk av kunglig börd.
Min inställning till kungahuset är en smula splittrad, men efter ett sånt här påstående, blir jag bara mer och mer övertygad om att det är dags att lägga ner.
Nej, jag är inte republikan. Varför byta en onödig kostsam institution mot en annan? Vårt system med statsminister duger gott. Och varför ska Kungen ersättas? Han har ju ändå inget inflytande i politiken längre.
Nej, antingen kommer ni ut ur ert slutna rum och besöker verkligheten på riktigt, eller så håller ni er kungliga käft. Det blir bara fel och pinsamt för alla inblandade...
Det kan knappast ha undgått någon vilken enorm succé de tre böckerna om Lisbeth Salander har blivit, både i Sverige och internationellt.
Och därför är det kanske inte så konstigt att kungaparet får frågan om böckerna, under ett besök i Polen.
Men skönlitteratur är varken en Saab eller ett Jas Gripenplan. Och därför har kungaparet inte för avsikt att tala väl om Stieg Larssons verk.
Men det beror inte på att kungen inte har läst böckerna, för det har han uppenbarligen. Och han verkar inte road. Snarare oroad. Och förbryllad.
-Jag vet inte vad jag ska säga. Men jag är förvånad över att han har fått en sådan framgång. Det kanske beror på att Sverige inte tidigare har associerats med en sådan kriminell värld som Larsson skriver om. Jag är inte glad eftersom Larssons böcker är hemska snarare än glädjefulla, säger kungen enligt Gazeta Wyborcza.
Kungen har alltså ett flertal åsikter och teorier, den ena roligare än den andra.
Han anser till exempel att det är märkligt att en författare når framgång med att skriva deckare. Låt oss då göra klart för oss att det är betydligt fler som hellre läser en deckare av John Grisham, än maler igenom "Flundran" av Günther Grass. Kanske inte för det litterära värdet, men för att de vill ha lite spänning. Det är samma mekanismer som gör att en actionrulle med Tom Cruise går bättre på bio, än den där dokumentären om blomkålsodlaren i Urgistsan...
Han anser för övrigt att det är jättetråkigt att Larssons böcker är hemska, och inte fyllda av kärleksbudskap och gullegull... Kanske kungen hellre hade sett en roman om lyckliga prinsessor, som ständigt valsar runt bland designerbutikerna på Östermalm och i New York? All litteratur kanske bara borde ta upp oförargliga ämnen som inte kan väcka andra associationer än total lycka? Vilken fantastiskt kulturskatt vi då skulle få.
Han kan inte heller tro att Sverige associerats med sådan kriminalitet, såsom den beskrivs av Larsson, tidigare. Ja, det kanske beror på vem man frågar. Och i vilket sammanhang.
 |
| Läser hellre något av Gunilla Bergström. |
Det är att konstatera det jävligt uppenbara, att kungaparet omöjligt kan känna igen sig. De bor inte i Sverige. De bor i en skyddad enklav, kallad hovet. I denna enklav finns naturligtvis inte de människor som vi hittar i Larssons böcker, och knappast de miljöer som beskrivs heller. Och någon problematik med våldsbrottslingar ute på Drottningholm, torde väl vara begränsad till någon fotboll som rullat ner i den konstgjorda sjön...
Kära Carl Gustaf och Silvia, ni kanske ska låta bli att uttala er i frågor som ni omöjligen kan ha tillräckligt mycket insyn i. Verkligheten, råkar vara en sådan.
Vi andra, vi som faktiskt bor här ute i Sverige, vi kan mycket väl relatera till Larssons böcker, för vi ser våld och "det där hemska Sverige" så gott som dagligen.
De allra flesta har inte råd att springa i dyra butiker, eller dricka champagne på en tisdag, eller få sitt bröllop bekostat av skattebetalarna. Deras värld är slitsam, smutsig, och ibland mycket otrevlig. I den världen existerar mördare, pedofiler och våldtäktsmän. Ja, precis som i Larssons böcker.
Det vill säga att verkligheten skiljer sig markant från Er, kära kungafamilj. Ni lever i en skyddad verkstad, och bara stundtals gör ni studiebesök. Och då bara på planerade platser, som fått god tid på sig att städa och förbereda sig, så att de kan visa upp det ni vill se.
För jag tror det är det det handlar om. Ni VILL inte se. Ni vill inte veta. Ni nöjer er med ert filtrerade medieflöde, och blixtvisiter på något barnsjukhus. För den riktiga verkligheten är inte så där rosenskimrande som det anstår folk av kunglig börd.
Min inställning till kungahuset är en smula splittrad, men efter ett sånt här påstående, blir jag bara mer och mer övertygad om att det är dags att lägga ner.
Nej, jag är inte republikan. Varför byta en onödig kostsam institution mot en annan? Vårt system med statsminister duger gott. Och varför ska Kungen ersättas? Han har ju ändå inget inflytande i politiken längre.
Nej, antingen kommer ni ut ur ert slutna rum och besöker verkligheten på riktigt, eller så håller ni er kungliga käft. Det blir bara fel och pinsamt för alla inblandade...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentar