Sidor

onsdag 30 mars 2011

Anfall är bästa försvar

Just nu pågår en massiv rekryteringskampanj för Försvarsmakten. Det är en av följderna till att vi äntligen avskaffat det demokratiskt förkastliga värnpliktssystemet.

Värnplikten var en kvarleva från Sveriges storhetstid, då det gällde att skaffa kanonmat för att släcka maktgalna kungars törst efter expansion. Principen att alla (fram till inte så länge sedan bara män) medborgare, skulle infinna sig för militärtjänstgöring är barbarisk och medeltida. De som inte ville, riskerade att fängelsestraff. Enligt Amnesty klassas en sådan person som "samvetsfånge", alltså någon  som inte begått brott, men som fängslats på grund av sin övertygelse. Men nog om det, systemet är kasserat och tillhör nu vårt solkiga förflutna.


Och det är just det där förflutna som hemsöker oss i den nya rekryteringskampanjen.
Försvarsmakten. Sug på det ordet. Vi kallar vår militära organisation för Försvarsmakten. Försvar? Mot vad? När?

Det enda historiskt sett reella hotet mot Sverige, var Tyskland under andra världskriget. Men vi köpte oss fria. Med logistisk, malm och utrustning. Efter kriget, byggdes det upp ett mer eller mindre abstrakt hot i dåvarande Sovjetunionen. Sovjet kunde när som helst kliva över Östersjön och förslava oss allihop, hette det. Men av det blev det föga.

Så, vilken roll fyllde Försvarsmakten? Ingen. Vi vet till exempel väldigt lite om eventuelle kränkningar i våra vatten, och inget land har visat några som helst anspråk på vårt territorium.

Så vad har vi då gjort? Krigat, krigat och åter krigat. Sveriges historia kan mycket väl vara den mest konfliktfyllda i Europas historia. Försvar? Glöm det. Det är VI som har varit anfallare, erövrare och plundrare. INTE försvarare. Inte någonsin. Man kan knappast räkna de eftergifter man fått göra i olika krigs slutskeden, som försvar.

Krigsmakt, vore det mer ärligt om vi kallade oss. Det är trots allt det vi alltid har sysslat med. Man ska kalla saker vid dess rätta namn.

Nåja, nu strider svenska soldater världen över. Trist nog stundtals i samarbete med USA, eller som neutrala spelare i infekterade stridshärdar, som Afghanistan. Ibland är det oklart vem vi krigar mot eller för. Och på vems uppdrag eller villkor.

Jag har stor respekt för de unga män och kvinnor som reser i världen och som faktiskt gör skillnad i områden plågade av uppror, terrorister eller invasioner. Svenska soldater är också mycket mer mentalt lämpade för uppgiften, än de amerikanska.

Men snälla, kalla det inte Försvarsmakt. Det rimmar illa med ett land som anfallit nästan varje land i Europa, och som spelade under täcket med Nazisterna under andra världskriget. OCH som, trots allt, aldrig befunnit sig i försvarsposition, och som aktivt tjänar pengar på andra länders krigföring genom att sälja vapen och flygplan.

Så, byt namn till: Svensk Militärtjänst AB. Hyr ut era tjänster till FN, USA, England, eller vilket land det nu är vi ska skydda.

Just nu är det många som krigar, men ni behåller er plats i kön...