Sverige har blivit ett mycket kallare land de senaste åren. Nej, inte kallare temperaturmässigt, utan politiskt.
Plötsligt ska lagar tydligen stiftas grundat på en äldre och illa påläst generations moralpanik.
Politisk korrekthet sprids som en böldpest bland makthavare och även bland massmedia.
Sverige är på väg att bli som det Victorianska England under sent 1800-tal. Fenomenet har seglat upp på den svenska horisonten de senaste 10 åren, och är ett stort hot mot alla fria, tänkande människor.
Kort sagt kan man säga att politisk korrekthet, går ut på att stämpla så mycket som möjligt som moraliskt förkastligt, för att försöka framstå som en bättre människa. Ett exempel är att kalla de som kritiserar den värsta formen av religiösa yttringar, islamofober alternativt fascister som hatar folk som tror på Gud. Ett annat är att tala om för folk att de förmodligen är perversa och mår dåligt om de ägnar sig åt all form av sexualitet, som inte är två människor i missionärsställning med syfte att skaffa barn.
Det kan man väl tycka vad man vill om. Folk får tycka vad de vill om sex, religion och så vidare. Men idag har våra makthavare börjat ta dessa farliga individer till sitt sköte. Man har alltså fört in personliga åsikter och moraliska värderingar i lagstiftande församlingar. Det händer här och nu, och vi måste sätta stopp för det.
Det senaste utspelet som verkligen borde oroa, är det uppmärksammade målet mot serietidningsöversättaren Simon Lundström. Simon dömdes för ringa barnpornografibrott. Och många, utan att ens sätta sig in i vad som skett, firade. Här ska varningsklockorna för oss fria människor ringa. Folk fördömer alltså Simon, men vet inte varför. Sanningen är att Simon faktiskt inte gjort sig skyldig till barnpornografibrott. Den nya hårdare lagstiftningen har istället skapat ett brott som inte existerar. Ni kan läsa Simon's egna berättelse här.
Simon arbetar med att översätta japanska tecknade serier, populärt kallat manga. Vi tar det en gång till: Tecknade serier. Inga foton. Inga riktiga människor. Ingen människa, vuxna eller barn, har farit illa under skapandet av dessa serier.
Jag ska vara tydlig. Övergrepp mot barn är oacceptabelt och måste till varje pris bekämpas. Därom är vi nog alla överens. Men nu talar vi inte om övergrepp. Vi talar om fiktion. Fantasier.
Men moralisternas panik låter sig inte lugnas. Man hittar nya argument för att stoppa även fiktionen. Argumentet man släpar fram är att tanken är skadlig. På allvar. Man hävdar att den som läser eller ser på material där det kan antas att personen som framställs är under 18 år, indirekt skadar ett faktiskt barn som utsatts för övergrepp. Det är rent absurt.
Det här är alltså moralpanik och politisk korrekthet när den är som fulast och farligast. De som resonerar på det här sättet gömmer sig bakom argumentet att man vill skydda barnen. Barnen ja. Barns säkerhet är alltid ett säkert kort för den som driva igenom en ny lag fort, utan att behöva argumentera för sig. Makthavarna skiter fullkomligt ner sig, när argumentet om barns säkerhet förs på tal, och de är beredda att stifta vilka lagar som helst, om de kan framstå som helgon. Det är dock en välvilja som blir helt absurd, på alla plan.
Men debatten fortsätter, och moralisterna och PK-maffian måste hitta nya känslosträngar att spela på. Och nu har man hittat ett. Trauman.
Man vill ytterligare skärpa lagen. Denna gång med argumentet att barn som utsatts för övergrepp kan ta anstöt och skada om de riskerar utsättas för något som ens tillnärmelsevis kan påminna dem om deras upplevelser. Återigen, helt absurt. I så fall måste vi förbjuda nyhetssändningar, reportage i tidningar som tar upp obehagliga nyheter, all film som inte är fluffig Disneyromantik, och bränna alla böcker som barn kan tänkas komma i kontakt med. Och inte bara barnen väl?
För låt oss tänka konsekvent, bara ett litet tag. Vi har nu bestämt att fiktionella handlingar ska likställas med ett faktiskt brott. Men då kan vi inte bara stanna vid övergrepp mot barn. Vi måste förbjuda ALLA litterära och konstnärliga framställningar av handlingar som vi annars anser som kriminella.
När ställer vi Jens Lapidus inför rätta för brott hans karaktärer begår i "Snabba cash"? För att inte tala om filmmakarna av "Millenium-trilogin". Och är det inte dags att sätta Sjövall &Wahlöö bakom galler på livstid för sina böcker om kommissarie Beck? Nej, tydligen är det bara barn som ska skyddas.
Men utvecklingen kommer inte att låta sig stoppas här. Tro inte det för ett ögonblick. För den nya lagen innebär att tanken på en brottslig handling, är grund nog för åtal. Oavsett om det sker i en roman eller i ett tecknat alster.
Blir då några barn säkrare för pedofiler efter det här? Svaret är, nej! Pedofiler är människor som går från tanke till handling. Handlingen går ut över en annan person, ett barn eller en vuxen. Vi ser ofta, främst i amerikanska filmer och serier, män som våldtar kvinnor. Men ingen av de inblandade i skapandet av dessa filmer eller serier ställs inför rätta. Kan inte våldtagna kvinnor ta illa vid sig när de ser våldtäkt på film? Nej, där drar vi tydligen en gräns, där våldtäkter bara är våldtäkter när en fysisk person är offret. Men så icke i fallet med barnen.
Man tror alltså, helt felaktigt, att om man förbjuder teckningar, så har man räddat ett barn från övergrepp. Det är naturligtvis inte sant. Du vet det, jag vet det, alla tänkande människor vet det. Tanken är god, konsekvenserna ödesdigra.
Man har sänt ut en signal, som låter klargöra att tankar är straffbara.
Och hur ska konstnärer, författare och filmmakare kunna skildra något, berätta något eller få fram ett budskap, om de begränsas av vad de får berätta. Får man överhuvudtaget göra dokumentärfilmer som tar upp trafficking?
Konst och litteratur, hur avskyvärd vi än kan tycka den är, får aldrig begränsas av lagstiftare! Det är extremt farlig utveckling. Vi kan tycka vad vi vill om mord, krig, sexualitet och övergrepp. Men vi kan inte förbjuda varandra att tala om det, eller skildra det i konst och litteratur.
Sverige är på väg in i en ny tidsålder vad beträffar att tillfredsställa olika moralistiska gaphalsar och hysterikor. Och sätter vi inte ner foten nu, kommer vi snart att vara hänvisade till en liten pamflett med tillåtna tankar, godkända av "Statens myndighet för stävjande av syndiga tankar".
Jag är orolig, du borde vara det. Sverige håller på att bli kallt, och vi riskerar alla att hamna ute i kylan.
Stoppa moralpaniken nu, och låt inte mörkermännen gömma sig bakom sina floskler om att de skyddar barnen, för de ljuger, både för sig själva och för oss.
Slå vakt om den fria tanken, för erkänn, om tankar blir straffbara.... Hur många gånger har man inte sett för sin inre syn hur man klappar till någon som man blir rejält förbannad på? Handen på hjärtat.
Jag har teater och skrivandet som utlopp för mina aggressioner. Andra målar. En del komponerar musik. Några gör film. Och en del tecknar serier. Det är nödvändiga ventiler som, tvärtemot vad moralisterna hävdar, förebygger faktiskt våld.
Och i förlängningen... vilka tankar blir förbjudna härnäst?
Skydda barnen, självklart. Men då måste det finnas en faktisk hotbild. En teckning är inte en sådan hotbild.
Plötsligt ska lagar tydligen stiftas grundat på en äldre och illa påläst generations moralpanik.
Politisk korrekthet sprids som en böldpest bland makthavare och även bland massmedia.
Sverige är på väg att bli som det Victorianska England under sent 1800-tal. Fenomenet har seglat upp på den svenska horisonten de senaste 10 åren, och är ett stort hot mot alla fria, tänkande människor.
Kort sagt kan man säga att politisk korrekthet, går ut på att stämpla så mycket som möjligt som moraliskt förkastligt, för att försöka framstå som en bättre människa. Ett exempel är att kalla de som kritiserar den värsta formen av religiösa yttringar, islamofober alternativt fascister som hatar folk som tror på Gud. Ett annat är att tala om för folk att de förmodligen är perversa och mår dåligt om de ägnar sig åt all form av sexualitet, som inte är två människor i missionärsställning med syfte att skaffa barn.
Det kan man väl tycka vad man vill om. Folk får tycka vad de vill om sex, religion och så vidare. Men idag har våra makthavare börjat ta dessa farliga individer till sitt sköte. Man har alltså fört in personliga åsikter och moraliska värderingar i lagstiftande församlingar. Det händer här och nu, och vi måste sätta stopp för det.
Det senaste utspelet som verkligen borde oroa, är det uppmärksammade målet mot serietidningsöversättaren Simon Lundström. Simon dömdes för ringa barnpornografibrott. Och många, utan att ens sätta sig in i vad som skett, firade. Här ska varningsklockorna för oss fria människor ringa. Folk fördömer alltså Simon, men vet inte varför. Sanningen är att Simon faktiskt inte gjort sig skyldig till barnpornografibrott. Den nya hårdare lagstiftningen har istället skapat ett brott som inte existerar. Ni kan läsa Simon's egna berättelse här.
Simon arbetar med att översätta japanska tecknade serier, populärt kallat manga. Vi tar det en gång till: Tecknade serier. Inga foton. Inga riktiga människor. Ingen människa, vuxna eller barn, har farit illa under skapandet av dessa serier.
Jag ska vara tydlig. Övergrepp mot barn är oacceptabelt och måste till varje pris bekämpas. Därom är vi nog alla överens. Men nu talar vi inte om övergrepp. Vi talar om fiktion. Fantasier.
Men moralisternas panik låter sig inte lugnas. Man hittar nya argument för att stoppa även fiktionen. Argumentet man släpar fram är att tanken är skadlig. På allvar. Man hävdar att den som läser eller ser på material där det kan antas att personen som framställs är under 18 år, indirekt skadar ett faktiskt barn som utsatts för övergrepp. Det är rent absurt.
Det här är alltså moralpanik och politisk korrekthet när den är som fulast och farligast. De som resonerar på det här sättet gömmer sig bakom argumentet att man vill skydda barnen. Barnen ja. Barns säkerhet är alltid ett säkert kort för den som driva igenom en ny lag fort, utan att behöva argumentera för sig. Makthavarna skiter fullkomligt ner sig, när argumentet om barns säkerhet förs på tal, och de är beredda att stifta vilka lagar som helst, om de kan framstå som helgon. Det är dock en välvilja som blir helt absurd, på alla plan.
Men debatten fortsätter, och moralisterna och PK-maffian måste hitta nya känslosträngar att spela på. Och nu har man hittat ett. Trauman.
Man vill ytterligare skärpa lagen. Denna gång med argumentet att barn som utsatts för övergrepp kan ta anstöt och skada om de riskerar utsättas för något som ens tillnärmelsevis kan påminna dem om deras upplevelser. Återigen, helt absurt. I så fall måste vi förbjuda nyhetssändningar, reportage i tidningar som tar upp obehagliga nyheter, all film som inte är fluffig Disneyromantik, och bränna alla böcker som barn kan tänkas komma i kontakt med. Och inte bara barnen väl?
För låt oss tänka konsekvent, bara ett litet tag. Vi har nu bestämt att fiktionella handlingar ska likställas med ett faktiskt brott. Men då kan vi inte bara stanna vid övergrepp mot barn. Vi måste förbjuda ALLA litterära och konstnärliga framställningar av handlingar som vi annars anser som kriminella.
När ställer vi Jens Lapidus inför rätta för brott hans karaktärer begår i "Snabba cash"? För att inte tala om filmmakarna av "Millenium-trilogin". Och är det inte dags att sätta Sjövall &Wahlöö bakom galler på livstid för sina böcker om kommissarie Beck? Nej, tydligen är det bara barn som ska skyddas.
Men utvecklingen kommer inte att låta sig stoppas här. Tro inte det för ett ögonblick. För den nya lagen innebär att tanken på en brottslig handling, är grund nog för åtal. Oavsett om det sker i en roman eller i ett tecknat alster.
Blir då några barn säkrare för pedofiler efter det här? Svaret är, nej! Pedofiler är människor som går från tanke till handling. Handlingen går ut över en annan person, ett barn eller en vuxen. Vi ser ofta, främst i amerikanska filmer och serier, män som våldtar kvinnor. Men ingen av de inblandade i skapandet av dessa filmer eller serier ställs inför rätta. Kan inte våldtagna kvinnor ta illa vid sig när de ser våldtäkt på film? Nej, där drar vi tydligen en gräns, där våldtäkter bara är våldtäkter när en fysisk person är offret. Men så icke i fallet med barnen.
Man tror alltså, helt felaktigt, att om man förbjuder teckningar, så har man räddat ett barn från övergrepp. Det är naturligtvis inte sant. Du vet det, jag vet det, alla tänkande människor vet det. Tanken är god, konsekvenserna ödesdigra.
Man har sänt ut en signal, som låter klargöra att tankar är straffbara.
Och hur ska konstnärer, författare och filmmakare kunna skildra något, berätta något eller få fram ett budskap, om de begränsas av vad de får berätta. Får man överhuvudtaget göra dokumentärfilmer som tar upp trafficking?
Konst och litteratur, hur avskyvärd vi än kan tycka den är, får aldrig begränsas av lagstiftare! Det är extremt farlig utveckling. Vi kan tycka vad vi vill om mord, krig, sexualitet och övergrepp. Men vi kan inte förbjuda varandra att tala om det, eller skildra det i konst och litteratur.
Sverige är på väg in i en ny tidsålder vad beträffar att tillfredsställa olika moralistiska gaphalsar och hysterikor. Och sätter vi inte ner foten nu, kommer vi snart att vara hänvisade till en liten pamflett med tillåtna tankar, godkända av "Statens myndighet för stävjande av syndiga tankar".
Jag är orolig, du borde vara det. Sverige håller på att bli kallt, och vi riskerar alla att hamna ute i kylan.
Stoppa moralpaniken nu, och låt inte mörkermännen gömma sig bakom sina floskler om att de skyddar barnen, för de ljuger, både för sig själva och för oss.
Slå vakt om den fria tanken, för erkänn, om tankar blir straffbara.... Hur många gånger har man inte sett för sin inre syn hur man klappar till någon som man blir rejält förbannad på? Handen på hjärtat.
Jag har teater och skrivandet som utlopp för mina aggressioner. Andra målar. En del komponerar musik. Några gör film. Och en del tecknar serier. Det är nödvändiga ventiler som, tvärtemot vad moralisterna hävdar, förebygger faktiskt våld.
Och i förlängningen... vilka tankar blir förbjudna härnäst?
Skydda barnen, självklart. Men då måste det finnas en faktisk hotbild. En teckning är inte en sådan hotbild.
